Laddstolpe i bostadsrättsförening

Guide: Så installerar ni laddstolpe i din bostadsrättsförening

Efterfrågan på elbilar och laddhybrider ökar lavinartat i Sverige. För en bostadsrättsförening (BRF) handlar investeringen i laddstolpar inte längre bara om att vara miljövänlig – det är en nödvändighet för att behålla fastighetens attraktionskraft och marknadsvärde. Men hur går man tillväga, vad kostar det, och hur påverkas föreningens elförbrukning?

I denna guide går vi igenom allt från de första stegen i styrelserummet till den tekniska installationen och hur ni kan använda verktyg som Elvakten för att hålla koll på de löpande elkostnaderna.

Varför ska en BRF satsa på laddinfrastruktur?

Det finns flera tunga argument för att en förening bör erbjuda elbilsladdning:

1. Fastighetsvärdet: Bostadsrätter med tillgång till laddplats är ofta mer eftertraktade på andrahandsmarknaden.
2. Framtidssäkring: Enligt nya EU-direktiv och svenska regler skärps kraven på laddinfrastruktur vid nybyggnationer och större renoveringar.
3. Medlemsnytta: Fler medlemmar väljer elbil och förväntar sig att kunna ladda tryggt och billigt hemma under natten.

Steg-för-steg: Från idé till färdig laddplats

Att installera laddboxar i en BRF är ett projekt som involverar både styrelsebeslut och tekniska undersökningar.

1. Behovsanalys och intressekoll Börja med att inventera hur många medlemmar som har eller planerar att skaffa elbil. Det är sällan ekonomiskt försvarbart att bygga ut för alla platser direkt, men det är viktigt att förbereda infrastrukturen (kablar och elcentral) för framtida behov.

2. Teknisk förstudie En elektriker eller energirådgivare bör kontrollera fastighetens befintliga elkapacitet. Räcker huvudsäkringen till? Behöver elcentralen uppgraderas? Här kan det vara klokt att se över föreningens totala elavtal. Genom att använda Elvakten kan styrelsen analysera historisk data och få en bättre bild av hur effekttoppar ser ut, vilket är avgörande inför en installation av laddstolpar.

3. Val av teknisk lösning Det finns två huvudsakliga vägar att gå: Laddstolpe: En fristående stolpe som ofta servar två parkeringsplatser. Laddbox (Wallbox): Monteras direkt på väggen i ett garage eller på en befintlig motorvärmarstolpe.

Det absolut viktigaste valet är att välja ett system med lastbalansering. Det innebär att laddningen automatiskt sänks när fastigheten i övrigt drar mycket el (t.ex. på morgonen när alla duschar eller på kvällen vid matlagning), vilket förhindrar att huvudsäkringen löser ut.

Ekonomi och bidrag: "Ladda bilen"-bidraget

Investeringen kan kännas stor, men det finns hjälp att få. Naturvårdsverket erbjuder bidraget "Ladda bilen" som ger bostadsrättsföreningar upp till 50 % i bidrag för installationskostnaderna, med ett tak på 15 000 kr per laddpunkt.

Räkneexempel för en BRF: Installation av 10 laddpunkter: 150 000 kr. Projektering och elarbeten: 50 000 kr. Total kostnad före bidrag: 200 000 kr. Bidrag (50 % av 200 000 kr): 100 000 kr. * Nettokostnad för föreningen: 100 000 kr (10 000 kr per plats).

Hur hanteras elkostnaden?

En vanlig fråga i styrelsen är: "Ska de som inte har elbil betala för andras laddning?". Svaret är nej. Systemet bör sättas upp så att den som laddar betalar för sin egen förbrukning.

Administrativa modeller: 1. Individuell mätning och debitering (IMD): Varje laddbox har en inbyggd mätare som rapporterar förbrukningen. Systemet fakturerar sedan medlemmen automatiskt eller skickar underlag till föreningens ekonomiska förvaltare. 2. Schablonavgift: En fast månadskostnad för att få nyttja laddplatsen. Detta rekommenderas sällan då elpriset varierar kraftigt och det inte blir rättvist vid olika körsträckor.

För att säkerställa att föreningen inte förlorar pengar på de rörliga elkostnaderna är det viktigt att ha ett bra elavtal. Att regelbundet ladda upp elräkningen hos Elvakten hjälper föreningen att identifiera om de betalar för mycket för effekten eller om det finns ett mer förmånligt avtal på marknaden.

Juridiska aspekter och nyttjanderätt

Innan installationen påbörjas bör styrelsen se över parkeringsavtalen. Om en medlem har en fast plats som nu ska utrustas med laddbox kan avtalet behöva justeras. Det är också viktigt att klargöra vem som äger laddboxen – föreningen eller medlemmen? De flesta BRF:er väljer att äga infrastrukturen själva för att säkerställa enhetlighet och säkerhet.

Praktiska tips för en smidig installation

• Välj Typ 2-uttag: Detta är europastandard och fungerar med i stort sett alla bilar.
• Tänk på placeringen: Placera laddarna så centralt som möjligt för att minimera kabeldragning, vilket ofta är den dyraste delen av installationen.
• Framtidssäkra: Dra hellre grövre kablar än vad som behövs idag. Det är billigt att installera en extra kabel nu jämfört med att gräva upp marken igen om fem år.
• Integrera med solceller: Om föreningen har eller planerar solceller kan laddningen optimeras för att använda egenproducerad el under dagen.

Optimera elförbrukningen med Elvakten

När laddstolparna väl är på plats kommer föreningens totala elförbrukning att öka. Det gör det ännu viktigare att ha kontroll på kostnaderna. Många föreningar har idag onödigt dyra nätavtal eller gamla elavtal som inte är anpassade efter den nya förbrukningsprofilen.

Genom att använda Elvakten kan styrelsen enkelt ladda upp sina fakturor och få en automatiserad analys. Det ger er svart på vitt om ni kan spara pengar genom att byta leverantör eller ändra storleken på er huvudsäkring – pengar som istället kan användas till underhåll eller sänkta årsavgifter.

Sammanfattning och nästa steg

Att installera laddstolpar i en BRF är en smart investering för framtiden som höjer fastighetens värde och förenklar vardagen för medlemmarna.

Era nästa steg: 1. Genomför en enkät bland medlemmarna för att undersöka behovet. 2. Ta in offerter från minst tre olika installatörer. 3. Kontakta en elrådgivare eller använd tjänster som Elvakten för att se över föreningens nuvarande elavtal och kapacitet. 4. Sök bidrag hos Naturvårdsverket innan eller i samband med installationen.

Genom att agera nu positionerar ni er förening som modern, hållbar och ekonomiskt ansvarsfull.