Gemensam el i BRF – så fungerar det

Gemensam el i BRF – En investering för framtiden

Intresset för energioptimering i svenska bostadsrättsföreningar (BRF) har aldrig varit större. I takt med fluktuerande elpriser och ökade nätavgifter letar styrelser efter sätt att sänka de fasta kostnaderna. En av de mest effektiva åtgärderna är att införa gemensam el, även kallat Individuell Mätning och Debitering (IMD).

I denna guide går vi igenom hur gemensam el fungerar, varför det är ekonomiskt fördelaktigt och vad ni som förening bör tänka på innan ni tar steget.

Vad är gemensam el?

Traditionellt sett har varje lägenhet i en BRF ett eget elabonnemang. Det innebär att varje hushåll betalar sin egen fasta nätavgift till nätägaren (t.ex. Ellevio, E.ON eller Vattenfall) samt för sin egen förbrukning till ett elhandelsbolag.

Vid gemensam el säger föreningen upp alla individuella abonnemang. Istället tecknar föreningen ett enda stort fastighetsabonnemang för hela huskroppen. Föreningen köper in all el centralt och installerar sedan egna undermätare vid varje lägenhet för att mäta hur mycket varje medlem förbrukar.

Hur fungerar debiteringen? Med gemensam el debiteras medlemmarna vanligtvis via månadsavin för månadsavgiften. Föreningen agerar i praktiken "elhandlare" mot sina egna medlemmar, men utan vinstsyfte. Medlemmen betalar bara för den faktiska förbrukningen (kWh), medan föreningen står för de fasta kostnaderna, vilka ofta blir betydligt lägre per hushåll när de slås samman.

De största fördelarna med gemensam el

Varför väljer så många föreningar att gå över till IMD? Här är de tyngsta argumenten:

1. Slopade fasta avgifter Den största besparingen ligger i de fasta nätavgifterna. I Sverige ligger en fast årsavgift för en lägenhet ofta mellan 1 500 och 2 500 kronor. Om en förening har 50 lägenheter betalar medlemmarna tillsammans upp till 125 000 kronor per år bara i fasta avgifter. Genom att byta till ett gemensamt abonnemang försvinner dessa individuella avgifter helt.

2. Bättre förhandlingsläge En förening som köper in 200 000 kWh per år har betydligt större tyngd i förhandlingar med elbolag än en enskild privatperson som köper 2 000 kWh. Det leder ofta till lägre spotprispåslag och bättre villkor. För att få en tydlig bild av hur era nuvarande avtal ser ut och var dolda kostnader gömmer sig kan ni med fördel använda tjänster som Elvakten för att analysera elräkningarna och optimera inköpen.

3. Synergieffekt med solceller Om föreningen installerar solceller är gemensam el i princip en förutsättning för att maximera lönsamheten. Med IMD kan solenergin som produceras på taket användas direkt i medlemmarnas lägenheter, istället för att bara försörja belysningen i trapphuset. Detta ökar egenanvändningen av solel, vilket är betydligt mer lönsamt än att sälja överskottet till elnätet.

Så mycket kan en BRF spara

Låt oss titta på ett konkret exempel: Antal lägenheter: 40 st Fasta nätavgifter per lägenhet: 2 100 kr/år * Total kostnad före IMD: 84 000 kr/år i bara fasta avgifter.

Efter installation av gemensam el betalar föreningen endast en (något högre) fast avgift för fastighetsabonnemanget, säg 15 000 kr/år. Den totala besparingen för kollektivet blir 69 000 kronor per år – redan innan man räknat på lägre elpriser.

Tekniska krav och installation

Att införa gemensam el kräver vissa fysiska ingrepp i fastighetens elsystem.

Undermätare (IMD-mätare) Vid elcentralen monteras undermätare som mäter varje lägenhets förbrukning. Dessa mätare är smarta och kommunicerar trådlöst eller via elnätet (M-Bus eller PLC) till en centralenhet. Data skickas sedan automatiskt till styrelsen eller den ekonomiska förvaltaren som sköter aviseringen.

Ombyggnad av servisen Beroende på fastighetens ålder och nuvarande eldragning kan det krävas en ombyggnad av huvudcentralen där inkommande el (serviskabeln) ansluter. Det är viktigt att koppla in en behörig elinstallatör tidigt i processen för att utvärdera de tekniska förutsättningarna.

Beslutsprocessen i föreningen

Att gå över till gemensam el är ett stort beslut som kräver förankring hos medlemmarna.

1. Förstudie och analys: Styrelsen bör börja med att samla in statistik. Hur mycket förbrukar medlemmarna totalt? Här är analysverktyg ovärderliga. Genom att granska fakturor via Elvakten kan föreningen se exakt vilka priser man betalar idag och räkna hem investeringen mer exakt.
2. Stämmostämman: Beslutet bör tas på en föreningsstämma. Eftersom det innebär en förändring i hur elen levereras, krävs ofta en stadgeändring eller åtminstone ett majoritetsbeslut. Det är viktigt att kommunicera de ekonomiska fördelarna tydligt till medlemmarna.
3. Uppsägning av avtal: När beslutet är taget ska alla individuella nätavtal sägas upp. Detta koordineras ofta av den entreprenör som installerar IMD-systemet.

Utmaningar och att tänka på

Trots de uppenbara fördelarna finns det vissa aspekter som styrelsen måste hantera:

• Investeringskostnad: Att installera IMD kostar pengar (mätare, montage och eventuella ändringar i elcentralen). Normalt sett är återbetalningstiden dock kort, ofta mellan 2 och 5 år.
• Administrativt ansvar: Föreningen tar över ansvaret för att debitera medlemmarna. De flesta väljer att köpa denna tjänst av sin ekonomiska förvaltare för att minimera arbetsbördan.
• Moms: När en BRF säljer el vidare till sina medlemmar ska moms (25 %) debiteras på elpriset. Detta är en viktig redovisningsfråga som förvaltaren måste ha koll på.

Elmarknadens utveckling i Sverige

Den svenska elmarknaden är under stor förändring. Införandet av effektavgifter hos nätbolagen gör att det blir allt viktigare att jämna ut sin förbrukning. Med gemensam el får föreningen ett bättre helhetsperspektiv och kan investera i styrsystem som kapar effekttoppar (Load Balancing), vilket sänker kostnaderna ytterligare.

Enligt statistik från Energimarknadsinspektionen förväntas nätavgifterna fortsätta stiga i de flesta regioner på grund av behovet av massiva investeringar i elnätet. Detta gör gemensam el till en alltmer attraktiv försäkring mot framtida höjningar.

Sammanfattning och nästa steg

Gemensam el i en BRF är en av de "lågt hängande frukterna" inom energieffektivisering. Genom att eliminera onödiga fasta avgifter och stärka förhandlingspositionen skapas omedelbara besparingar för alla boende.

Så kommer ni igång: 1. Inventera: Ta reda på hur många lägenheter som finns och era nuvarande kostnader. 2. Analysera: Använd Elvakten för att få en djupgående analys av era faktiska elkostnader och hitta dolda sparkällor. 3. Hämta offerter: Kontakta entreprenörer specialiserade på IMD för att få prisförslag på installation och mätutrustning. 4. Informera: Presentera kalkylen för medlemmarna och förbered för beslut på nästa stämma.

Att gå över till gemensam el handlar inte bara om att spara pengar här och nu – det handlar om att framtidssäkra bostadsrättsföreningens ekonomi i ett föränderligt energilandskap.