Elnätsavgifter – jämförelse

Förstå din elkostnad: Mer än bara elpriset

När de flesta pratar om att "byta elbolag" syftar de på elhandelsavtalet – den del av elen du köper på en öppen marknad. Men din totala elkostnad består av tre delar: elhandel, skatter/moms och elnätsavgiften.

Elnätsavgiften är den kostnad du betalar för att få elen transporterad hem till dig via ledningarna. Till skillnad från elhandeln råder här ett naturligt monopol. Du kan inte välja nätägare; du är bunden till det företag som äger kablarna i marken där du bor. Trots detta finns det stora skillnader i vad konsumenter betalar över hela landet, och det finns konkreta sätt att påverka fakturans slutbelopp.

Hur elnätsavgiften är uppbyggd

Elnätsavgiften består oftast av två huvudsakliga komponenter, plus statliga avgifter. För att kunna göra en relevant jämförelse måste du förstå vad du faktiskt betalar för:

1. Den fasta abonnemangsavgiften Detta är en fast årsavgift som täcker kostnaden för drift, underhåll och administration av elnätet. I Sverige baseras denna avgift oftast på hur stor din huvudsäkring är (mätt i Ampere, t.ex. 16A, 20A eller 25A). Ju högre säkring du har, desto högre blir den fasta avgiften eftersom du har kapacitet att ta ut mer el samtidigt.

2. Den rörliga överföringsavgiften Detta är en kostnad per överförd kilowattimme (kWh). Den täcker bland annat "nätförluster" – el som går förlorad som värme när den transporteras genom ledningarna. Om du minskar din elförbrukning minskar du också denna del av nätfakturan.

3. Energiskatt och statliga avgifter Sedan 2018 faktureras energiskatten via elnätsbolaget istället för elhandelsbolaget. För 2024 ligger energiskatten på 42,8 öre per kWh (exklusive moms) i de flesta delar av Sverige. Vissa kommuner i norra Sverige har en reducerad skattesats.

Varför skiljer sig elnätsavgifterna i Sverige?

Det är ingen hemlighet att det är dyrare att bo i glesbygd än i tätort när det kommer till elnätet. Enligt statistik från Energimarknadsinspektionen kan skillnaden mellan det billigaste och dyraste nätet vara flera tusen kronor per år för en villaägare.

• Geografi och kundtäthet: I Stockholm kan tusentals lägenheter dela på några få kilometer kabel. I glesbefolkade områden i Norrland eller Småland kan det krävas flera kilometer ledning för att nå en enda kund.
• Elnätets skick: Gamla nät kräver mer underhåll. Om din nätägare nyligen har grävt ner luftledningar för att vädersäkra nätet kan det leda till tillfälligt högre avgifter för att finansiera investeringen.
• Elområden: Sverige är indelat i fyra elområden (SE1 till SE4). Även om elnätsavgiften inte styrs direkt av spotpriset på börsen, påverkas nätägarnas kostnader för nätförluster av det lokala elpriset.

Om du känner att din faktura är svår att tyda, kan tjänster som Elvakten hjälpa dig att analysera dina elkostnader för att se exakt var pengarna tar vägen och om dina proportioner mellan nät och handel är rimliga.

Så kan du sänka din elnätsavgift

Trots monopolställningen finns det aktiva val du kan göra för att sänka dina kostnader.

Säkra ned – den snabbaste besparingen Många svenska villor är "översäkrade". Om du har en 25A huvudsäkring men aldrig använder så mycket ström samtidigt, kan du spara 2 000–4 000 kronor per år bara genom att byta till 16A eller 20A. * Tips: Kontakta en elektriker för att se om din belastningsprofil tillåter en lägre säkring.

Effektavgifter och tidstariffer Allt fler nätbolag (t.ex. Ellevio och E.ON) inför nu effekttariffer. Det innebär att du betalar extra om du använder mycket el samtidigt under de timmar nätet är högt belastat. * Exempel: Om du tvättar, lagar mat och laddar elbilen samtidigt klockan 17:00 skapas en "effektopp". Genom att sprida ut användningen kan du sänka din nätavgift markant.

Flytta förbrukningen (Tidstariff) Vissa nätägare har lägre överföringsavgift under natten och helger. Om du har ett sådant avtal lönar det sig att köra diskmaskinen eller ladda bilen efter klockan 22:00.

Jämförelse av nätbolag och regelverk

Elnätsmarknaden är hårt reglerad av Energimarknadsinspektionen (Ei). De beslutar om en så kallad "intäktsram" för varje bolag. Detta för att säkerställa att nätbolagen inte utnyttjar sin monopolställning för att ta ut oskäliga vinster, samtidigt som de måste få täckning för nödvändiga investeringar.

När du jämför din nätavgift med riksgenomsnittet bör du titta på Nils Holgersson-rapporten, som årligen kartlägger prisskillnader mellan kommuner. Generellt sett ser vi följande trender på den svenska marknaden: 1. Storstadsbolag (t.ex. Stockholm Exergi, Ellevio i Sthlm): Ofta lägre avgifter per kWh tack vare kundtätheten. 2. Landsbygdsbolag: Ofta betydligt högre fasta avgifter. 3. Kommunala elnät: Kan variera stort, men har ofta en stabil prisbild över tid då vinstkraven ibland är lägre än hos de privata jättarna.

Använd tekniken för att få kontroll

I det moderna smarta hemmet är det lättare än någonsin att hålla koll på elen. Genom att använda din nätägares "Mina sidor" eller oberoende verktyg som Elvakten kan du få detaljerad data över din förbrukning per timme.

Genom att analysera din förbrukning kan du upptäcka: Om du har en hög "standby-förbrukning". Om dina eltoppar sammanfaller med de dyraste timmarna på elnätet. * Hur mycket du faktiskt sparar på att sänka värmen med en grad.

Sammanfattning och nästa steg

Att sänka kostnaden för elnätet handlar mindre om att "shoppa runt" och mer om att optimera sitt eget beteende och sin utrustning. Här är din checklista för lägre nätavgifter:

1. Kontrollera din huvudsäkring: Kan du säkra ned? Det är den enklaste fasta besparingen.
2. Undvik effekttoppar: Om din nätägare har effekttarif, kör inte tunga apparater samtidigt.
3. Granska fakturan: Använd Elvakten för att få en tydlig bild av hur stor del av din kostnad som är nätavgift respektive elhandel.
4. Håll koll på skatten: Kom ihåg att energiskatten är en stor rörlig del. Varje sparad kWh minskar både din nät- och elhandelsfaktura.

Genom att vara proaktiv och förstå hur nätavgiften fungerar kan du minska dina totala energikostnader med tusentals kronor per år, även om du inte kan byta själva nätbolaget.