Elexport och import Sverige

Elexport och import i Sverige: En djupdykning i det svenska elsystemet

Sverige befinner sig i centrum av den nordeuropeiska elmarknaden. Som privatperson kan det verka märkligt att vi ena dagen läser om rekordstor elexport, för att nästa dag höra varningar om effektbrist och behov av import. Men hur fungerar egentligen flödena över gränserna, och varför spelar det någon roll för din elräkning?

I denna guide går vi igenom mekanismerna bakom Sveriges elhandel, hur elområden påverkar priset och vad du som konsument kan göra för att navigera på en volatil marknad.

Sverige som nettoexportör: En europeisk energihub

Under det senaste decenniet har Sverige etablerat sig som en av Europas största nettoexportörer av el. Under 2022 och 2023 satte Sverige flera exportrekord, där vi skickade över 30 TWh (terawattimmar) till våra grannländer på årsbasis.

Varför exporterar vi el? Exporten drivs främst av vår utbyggda vindkraft och den stabila basen i vattenkraft och kärnkraft. När det blåser mycket i norra och mellersta Sverige produceras mer el än vad vi själva kan förbruka. Eftersom el är en färskvara som (i stora mängder) är svår att lagra, säljs överskottet till länder som Finland, Danmark, Litauen, Polen och Tyskland.

Detta är en del av den gemensamma europeiska elmarknaden, Nord Pool, där utbud och efterfrågan styr priset. Genom att exportera överskottet bidrar Sverige till att pressa ner kol- och gasanvändningen på kontinenten, samtidigt som det genererar intäkter till de svenska kraftbolagen.

När Sverige behöver importera el

Trots att vi på årsbasis exporterar betydligt mer än vi köper, finns det specifika tillfällen då Sverige blir beroende av import. Detta sker vanligtvis under kalla vintermånader när högtryck parkerar över Skandinavien (vilket innebär lite vind) och efterfrågan på uppvärmning når sin topp.

Effektbrist vs. Energibrist Det är viktigt att skilja på dessa två begrepp: Energibrist: Att vi över ett helt år inte producerar tillräckligt med el. Detta har Sverige inte. Effektbrist: Att vi vid en specifik tidpunkt (t.ex. kl. 08:00 en måndag i januari med -20 grader) inte kan producera eller transportera tillräckligt med el för att täcka behovet just då.

Vid effektbrist importerar vi el från grannländer, ofta i form av fossilbaserad el från Tyskland eller Polen, eller kärnkraftsel från Finland. Priserna under dessa timmar tenderar att bli mycket höga eftersom de styrs av den dyraste produktionskällan som behövs för att möta efterfrågan (den så kallade marginalprissättningen).

De fyra elområdena och flaskhalsar i nätet

Sverige är uppdelat i fyra elområden: SE1 (Luleå), SE2 (Sundsvall), SE3 (Stockholm) och SE4 (Malmö). Denna indelning gjordes 2011 för att belysa var i landet det behövs mer produktion och för att hantera begränsningar i elnätet.

• SE1 & SE2: Här finns den största delen av vattenkraften och vindkraften. Här råder nästan alltid ett överskott av billig el.
• SE3 & SE4: Här finns den största förbrukningen (industrier och storstäder). När överföringskapaciteten från norr till söder inte räcker till, uppstår prisskillnader.

Exporten påverkar främst SE4, som är tätt sammankopplat med det europeiska nätet via kablar till Tyskland och Polen. När priserna på kontinenten är höga på grund av dyra gaspriser, dras priset i Sydsverige uppåt, trots att vi har billig produktion i norr. Om du upplever att din elräkning är oväntat hög trots positiva nyheter om elexport, kan det vara värt att använda Elvakten för att analysera dina kostnader och se hur ditt avtal faktiskt presterar mot marknadens svängningar.

Hur påverkar exporten din elräkning?

Många konsumenter frågar sig varför elen är dyr i Sverige när vi exporterar så mycket. Svaret ligger i den tidigare nämnda marginalprissättningen. Den sista kilowattimmen som behövs för att balansera marknaden sätter priset för alla. Om Sverige exporterar el till Tyskland, tävlar svenska konsumenter i praktiken med tyska konsumenter om samma el.

Prisutjämningsfaktorer 1. Överföringskapacitet: Ju mer vi bygger ut elnätet internt i Sverige, desto mer kan billig el från norr pressa ner priserna i söder. 2. Väderberoende: Mer vindkraft innebär extremt låga priser när det blåser, men ökad risk för prisspikar när det är vindstilla. 3. Magasinslägen: Fyllnadsgraden i vattenkraftens magasin fungerar som Sveriges batteri. Låga nivåer innebär direkt högre priser vid importbehov.

Praktiska tips för att hantera elmarknadens svängningar

Som konsument kan du inte styra över elexporten eller elområdena, men du kan styra din egen förbrukning. Här är tre konkreta strategier:

1. Välj rätt avtalsform Timprisavtal: Passar dig som kan flytta din förbrukning (t.ex. ladda elbilen eller köra diskmaskinen) till natten när exportbehovet är lägre och priserna är som lägst. Rörligt månadspris: Ett genomsnittspris som passar dig som vill ha viss trygghet men ändå följa marknaden. * Fast pris: Passar dig som vill ha total kontroll, men ofta till en högre premie över tid.

2. Analysera din förbrukning Det första steget till en lägre faktura är förståelse. Genom att ta hjälp av experter som Elvakten kan du få en djupare analys av dina elkostnader. Ofta döljer det sig onödiga avgifter eller gamla avtalsvillkor som gör att du betalar mer än nödvändigt, oavsett om Sverige importerar eller exporterar el för tillfället.

3. Effektivisera för topparna Satsa på att minska din förbrukning under de dyraste timmarna (oftast mellan kl. 07–09 och 17–19). Genom att sänka värmen bara en grad eller installera en smart termostat kan du spara tusenlappar på ett år, särskilt i elområde 3 och 4 där importberoendet är som störst under vintern.

Framtiden för svensk elhandel

Sverige står inför en massiv elektrifiering. Industrin ställer om till fossilfritt och transportsektorn elviferas. Detta innebär att vi kommer att behöva dubblera vår elproduktion till år 2045. För att behålla vår position som exportör krävs stora investeringar i både ny produktion (kärnkraft, havsvindkraft, solenergi) och ett förstärkt stamnät.

Hanteringen av export och import kommer fortsätta vara en balansakt. En hög exportkapacitet är nödvändig för att vi ska kunna få hjälp av våra grannar de få timmar vi själva inte räcker till. Det är en ömsesidig försäkring som i det långa loppet skapar stabilitet.

Sammanfattning och nästa steg

Sverige är en kraftfull aktör på den europeiska elmarknaden. Även om elexporten kan driva upp priserna för oss i söder under vissa perioder, är det samma system som garanterar att vi har el i väggen även under de kallaste vinterdagarna.

Tre steg för att optimera din elekonomi idag: 1. Kontrollera ditt elområde: Bor du i SE3 eller SE4 är du mer exponerad för internationella priser. 2. Använd Elvakten: Gör en genomlysning av din nuvarande elräkning för att säkerställa att du inte betalar för mycket. 3. Se över din förbrukning: Kan du flytta delar av din elanvändning till tider då Sverige har ett stort överskott (nätter och helger)?

Genom att vara en aktiv och medveten konsument kan du vända den komplexa elexportmarknaden till din fördel.